Ja så har det blivit nu. Försäkringskassan anser inte att jag är sjuk nog för att få sjukpenning till 25 % utan anser att jag ska ställa mig tillgänglig inför hela arbetsmarknaden till 100 % och att jag har full arbetskapacitet om jag söker ett arbete där jag kan jobba stillasittande. Detta trots flera läkarintyg som styrker min "version"
Nu är det så att jag redan arbetar helt stillasittande. Det har jag fått göra sedan skadan inträffade, annars hade jag inte kunnat arbeta alls. Jag kör inte bil, är inte ute på kundbesök eller rör mig mellan de olika kontoren. Jag sitter stilla. Vid mitt skrivbord eller i mötesrummen. Jag sitter, sitter, sitter och sitter...kan inte sitta längre än 6 timmar om dagen för sedan måste jag lägga mig med fötter/ben i högläge och isa ner svullnaderna.
Eftersom jag inte har fått något klok förklaring till varför de anser att det är skillnad att sitta stilla på mitt nuvarande kontorsjobb, mot att sitta stilla på en helt ny arbetsplats så har jag överklagat en omgång. I veckan kom det nya beslutet som fastställde Försäkringskassans tidigare beslut och även om det inte finns någon motivering till det så tycker de att jag ska söka ett nytt jobb helt enkelt. Jag tänker inte lägga ner mer energi på detta nu. Det räcker med all kamp, all oro, all pappersexercis och allt ifrågasättande som varit från dag 1.
Är tacksam över möjligheten att åtminstone kunna arbeta 75 % eftersom det ändå ger en inkomst som jag klarar mig på även om min SGI nu sänks från och med februari detta år.
Men, min ständiga kamp för positivt tänkande tvingar mig själv att acceptera detta besked lite lättare just denna vecka eftersom jag är så himla glad över de goda leversvaren!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar