Oj nu vet jag verkligen vad sömnbrist på RIKTIGT innebär...Sedan annandag påsk har vi fått pröva på småbarnslivets riktiga baksida...J har haft en ätperiod i stort sett fram till förra veckan som inneburit att jag ammat varje heltimma nätterna igenom...
Har varit trött som en urvriden disktrasa och fått ta hjälp av mina föräldrar och M föräldrar. M har också tagit ett par nätter med flaska men i det stora hela är det jag som ammat. Och ammat. Och ammat...Jisses vad jag inte har fått sova det som kroppen behövt. Det är så himla svårt att få kvalitet på sömnen även om vänliga människor avlastat mig ett par timmar på eftermiddagen då och då...
Hoppas nu att de senaste nätternas mer normala beteende med kanske 2-3 amningar håller i sig. Då kan jag komma i fatt igen. Och bli människa på nytt!!
Världen mest underbara unge trots hungern har dock vuxit 1.2 kg och 4,5 cm sa de på BVC så nog har jag fått ett kvitto på att matningarna varit "värda" allt arbete...Nu hoppas vi på normala nätter med vår stora fina kille!
.jpg)
