Instruktion för ortopedisk tejpning

Just den ortopediska tejpning som jag berättat om i ett tidigare inlägg, den s.k. "malmömetoden" verkar nu finnas att köpa som instruktionsdvd...kanske är något att rekommendera/visa för den som ska hjälpa dig er läkningen. Det verkar vara vanligt runt om i landet att man har svårt att hitta kunnig vårdpersonal som klarar av tejpningen....En duktig sjukgymnast borde vara intresserad av att lära sig detta.

www.poptek.se/main_produkter_plantarfasciit.asp

Stötvågsbehandling/Radial tryckvågsbehandling/Shock terapy

En "hälsporre-kompis" till mig har varit vänlig nog att dela med sig av sina erfarenheter av tryckvåg/stötvågsbehandling av sin hälsporre. Jag får äran att återge hans berättelse och hoppas att det kan vara av intresse för er som funderat på denna slags behandling! www.ergomove.no

L:s historia kommer här:

"Det började med att jag, redan i höstas (2008) hade känningar av ömhet i hälpartiet, ömhet som oftast försvann på ett par timmar och som i vissa fall inte kom tillbaka på flera dagar. Jag reflekterade inte så mkt över det då jag tänkte att "det går nog över".. Efter en längre tids problem av samma sort som också uppdagade sig allt mer ofta så beslutade jag mig för att göra ngt åt saken.Jag kom i kontakt med en sjukgymnast/legitimerad ortpoed/fotspecialist här i göteborg där jag bor. Vi startade det hela med formgjutna skoinlägg som till en början var bra för mina fötter. Detta skulle enligt min ortoped göra stor skillnad och förhoppningsvis hjäpa mig med hälsporren. Problemen ville dock inte sluta och förvärrades efter ett par månader igen. Jag beskrev mina smärtor ytterligare och min ortoped tyckte vi skulle testa behandlingen med stötvågsterapi som enligt honom själv hjälper 65-80% av alla drabbade, en siffra jag senare kunde bekräfta efter att ha läst på websidor om behandlingen.

Första behandligen..Jag trodde att det skulle vara en avslappnande stund som på flera sätt kunde liknas med massage och såg på sätt och vis fram emot att få komma igång. Jag fick förklarat för mig att "apparaten" som används inte sänder ut elektroniska vågor utan helt mekaniska. "Ok..." tänkte jag, sak samma, bara det hjälper..

Jag fick lägga mig på mage på en brits varpå ortopeden tryckte med ett penn-formad stav på olika delar av hälen för att på så vis lokalisera smärtans centrum. Efter några tryck och kryssmarkeringar mha en vanlig markeringspenna så satte vi igång. Jag blev snart varse att detta inte alls var en dans på röda rosor utan gjorde ohyggligt ont. Apparaten sänder ut 8000 stötar med c:a 2-4 bar's tryck under loppet av 5-10 minuter. Under den här tiden så är det svårt att tänka på annat.När det hela var över så kunde jag helt mirakulöst stödja på hälen utan den smärta jag tidigare kännt. Delvis tack vare att kroppen skickat ut floder av endorfiner sa min ortoped som också tejpade foten efteråt, ungefär på samma sätt som K beskriver i sin blogg.

Samma dag och ett par dagar efter så kände jag en ganska dov ömhet i hälen men inte på undersidan som tidigare. Denna ömhet var inget att jämföra med hälsporre-smärtan utan ganska lindrig. Jag gick senare på 4 behandlingar till med 1 veckas mellanrum, altså 5 totalt vilken är en "normal" kur. Det blev succesivt bättre och nu efter den 5:e så känner jag mig MYCKET bättre i hälen. Jag har nu blivit tillsagd att ta det lugnt i c:a 2 månader och sedan höra av mig igen för ytterligare 1-2 behandlingar ifall att smärtan inte är helt och hållet borta. Det har nu gått 1 vecka efter min sista behandling så jag vilar nu så mkt som möjligt för att se om det verkligen har gjort verkan.

Jag känner som sagt stor skillnad och är mkt hoppfull.Jag är mycket positiv till behandlingen och kan rekommendera den trots att den är smärtsam, man står ut och det är värt det! "

Midsommarfötter

Både jag och fötterna har mått bra av värmen vi hade tur att vistas i under midsommarhelgen. Rejält stekande sol och sedan ett iskallt dopp i Vänern (bara 14 grader, brrrr) men det kändes välgörande. En skön helg helt enkelt, kan det vara så att fötterna är på bättringsvägen?

Spikmatta mot plantar fasciit

Spikmattan- den s.k. Shaktimattan har ca 6000 spikpunkter som behandlar kroppens akupressurpunkter, löser spänningar och sätter full fart på blodcirkulationen. Man kan behandla hela kroppen, jag tycker det är jätteskönt att ge ryggen en omgång, likväl som höftböjarna även om dessa områden nu inte är direkt skadade så påverkas de ju av att jag går dåligt och har förändrat min belastning i kroppen.

När det gäller shakti-behandling för plantar fasciit så brukar jag sitta med vaderna vilande på spikmattan med en kudde under, ex. när jag tittar på tv. Jag växlar sedan så att jag även sitter ner och låter fötterna vila mot mattan när den ligger på golvet. Det känns skönt och allt som är skönt likställer jag med positivt och bra! En av mina "hälsporre-kompisar", H, berättade att hon fått ungefär samma användningsområden som tips av sin naprapat så det verkar vara ett ok sätt att använda spikmattan på för oss.

Beroende på hur känslig man är, eller hur starkt ens kropp reagerar så ska man börja lite lugnt och inte lägga sig för länge på mattan de första gångerna. Både jag och min sambo blir riktigt ill-röda, som om vi fullständigt bränt upp oss i solen, efter att ha legat på rygg på mattan. Det blir varmt och man känner verkligen att blodcirkulationen kickar igång.

Priset varierar, mellan 600-700 kronor beroende om du köper i hälskostbutik eller på nätet och det finns även olika plagiat till denna originalmatta som ligger lite billigare i pris. Kan bl.a. beställas från http://www.shaktimattan.se/

Avlastning i köket

När jag ändå är i tipsar-tagen kan jag passa på att rekommendera ett inköp jag gjort till mitt kök. En vanlig enkel barpall från Ikea fungerar utmärkt att sitta på i köket medan man förbereder och tillagar mat, diskar, bakar eller städar. Innan jag skadade fötterna hade jag aldrig tänkt på hur mycket tid man tillbringar stående- eller på språng, i köket. Kökspysslandet innebär ganska stor belastning för fötterna, varje dag.

Jag köpte därför en billig från Ikea, "barpallen Sune" finns i två storlekar och kostar 159 kronor. Lätt att flytta runt och smälter in ganska bra, ser inte ut som det handikapphjälpmedel jag faktiskt använder den till ;-)

Fotvaggan- hälsporrens räddning vid skrivbordet

Nej snygg är den inte och den har väckt diverse glada utrop bland mina arbetskamrater, men sedan min fotpall levererades känns långa pass vid skrivbordet inte lika smärtsamma. Jag är tacksam för min sekreterares omtanke om mina fötter, utan henne hade jag vare sig letat eller hittat denna!

Fötterna vilar som i en "vagga" som ger skön avlastning från vaderna ända ner till fötterna. Både hälar och plantarsenor vilar utan belastning och eftersom den faktiskt "vaggar" när man rör sig, blir sittandet inte så statiskt. Riktigt skönt! Finns att köpa i diverse hjälpmedelsaffärer, min kostade ca 600 kr och köptes in genom jobbets ordinarie kontorsmöbelleverantör men går även att beställa på nätet.

Badrumstips för ömfotade

Måste dela med mig av det allra enklaste men ändå så smarta tipset:

En kompis berättade att hon börjat använda badskor i duschen- för att verkligen spara på fötterna...Jag har börjat följa hennes råd och det är kanonbra! Både duschgolv och hårda badkar är ju besvärliga att stå på/i när man är riktigt öm undet fötterna. Fötterna är "jätteglada" över det nya paret Nike´s badtofflor med skön dämpning...ett enkelt sätt att få mindre ont på för oss som blivit förbjudna att någonsin gå barfota.

Operera bort Plantarfasciit

Det verkar som om nästan alla svenska ortopeder starkt avråder från att operera Plantarfasciit även när det rör sig om riktigt svåra fall.

Några av er som hört av sig till mig har dock ändå funderat på vad en operation skulle innebära och om man är nyfiken på det (vilket jag också varit) så kan man läsa amerikanska Christina Wileys detaljerade blogg. Jag har följt henne nästan ett år och trots att hon verkar vara en obotlig optimist med ett strålande humör så förstår man att hon gått igenom ett rent h-e, både åren innan operationerna men också i rehabiliteringen efteråt men nu verkar det gå åt rätt håll.

Kolla in hennes historia på http://christinawiley.info/

Bästa smärtlindringen

Mitt bästa tips för smärtlindring är att alltid ha ett fruset Nexcare Cold-pack i frysen och ta fram efter ansträngning av fötterna.

Jag virar en handduk runt fryspacket så att det inte blir för kallt och kyler sedan fötterna så länge jag kan innan det blir "för kallt" och låter sedan fötterna bli naturligt varma innan jag kyler en omgång igen. Superskönt!

Finns på Apoteket och fungerar också som värmedyna om man kör den i micron... Men värme och pågående inflammation har jag hört ska vara en dålig kombination...

Kosttillskottet Genacol

I min jakt på en behandling som skulle kunna hjälpa fossingarna har jag nu beslutat mig för att komplettera den klassisk skolmedicinens teorier med något betydligt mer alternativt: För två veckor sedan var jag och träffade en Kinesolog som, på sitt mycket speciella sätt, konstaterat att jag har en näringsbrist. Enligt denna man ska jag tydligen sakna en aminosyra/protein som heter Collagen och som kroppens bindvävnad normalt har ganska stora halter av. Att mina fotskador uppkom genom de felaktiga sulorna var han helt övertygad om men han var bekymrad över att läkningen tar sådan tid "kroppen brukar ta hand om sånt där själv" Tänk om bristen som sådan skulle kunna vara den pusselbit som fattas för att kroppen själv ska kunna läka ut min Plantarfasciit? Jag är skeptisk och samtidigt hoppfull...väldigt blandade känslor...

Min ordination för de fyra första veckorna är att äta 3x2 tabletter om dagen av "Genacol" (vilket verkar vara dubbelt så mycket som tillverkarna rekommenderar!) och sedan ska jag åter till kinesologen som ska "känna av" om balanserna har rättats till i kroppen så att jag kan gå ner i dos. Mannen är väldigt noga med att påpeka att detta är en individuell bedömning han har gjort för mig men jag vet inte jag...

Det är klurigt det här för jag har väldigt svårt för att tro på det alternativa men samtidigt, om nu detta skulle kunna hjälpa mig så är det väl värt att prova. Vem vet?

The Strassburg Sock

Denna amerikanska strumpa är en slags nattskena, ett hjälpmedel för att underlätta läkning av plantarsenorna under fötterna medan man sover. Idén är en strumpa som är varm och mjuk, men som har en rem fäst i tårna, vilken man spänner uppe vid sitt knä. Genom att låsa upp tårna i en strechposition och behålla foten i denna position under natten, ska plantarsenan ges möjlighet att läka i ett strechat läge.

Jag testade en strumpa och tyckte att den var skön för stretchen av min plantarsena och köpte därefter två stycken, en för varje fot. Jag fick däremot aldrig använda mina strumpor p g a de svullnader jag har i underbenen, ortopeden avrådde användning så länge svullnaderna håller i sig. Men andra som använt The Sock under längre tid har varit nöjda med hjälpen, det sägs ta läkningen ett par steg framåt...Värt att testa alltså! www.halsporre.se

Ortopedisk tejpning

På ordination av min ortopedläkare gick jag en gång i veckan i åtta veckor till ortopedens gipstekniker som drog samman fötterna stenhårt med två sorters tejp. Tejpningsprocessen tog ca 50 minuter varje gång och utfördes mycket omsorgsfullt enligt den s.k. ”malmömetoden” en teknik utarbetad i Malmö i början av 2000-talet. Tejpningen var ganska smärtsam första dagen den var ny, sen släppte den något och gav efter lite för foten. Ortopedisk tejpning går ut på att låta senorna under fötterna få viss avlastning genom att dra ihop fötterna och låsa dem i en lätt vinkel med några omfattande lager av tejp. Tejpen ska sitta så hårt att belastningen tas upp av fötternas yttersidor när man går. Varje tejpning fick sitta en vecka och kvällen innan ny tejp-tid fick jag befria fötterna, duscha som vanligt samt låta dem lufta under natten innan det var det dags att åka till gipstekniker och få ny ”tvångstejp” morgonen efter. Behandlingen är begränsad till två månader eftersom huden tar så mycket stryk.

Tiden som tejpad var opraktisk på så vis att det inte gick att duscha normalt (fötterna fick vara utanför badkaret) och det enda par skor som jag kom i under den här tiden var mina största par löparskor, utan strumpor. Medan fötterna var i detta tejpade tillstånd gjorde ortopedteknikerna nya gipsavgjutningar av mina fötter och skapade sedan nya skoinlägg/fotbäddar som blev jättebra. Sulorna återger ett slags tejpat tillstånd och den sortens avlastning för mina plantarsenor passar mig jättebra. Sulorna är min räddning och sammanlagt kan man säga att tejpningen varit den mest lyckade behandlingen jag provat. För mig blev resultatet gott och det hjälpte mig att börja klara mig utan kryckor!

Skor för oss med inlägg...

Vikten av ordentliga skor kan nog aldrig få för stor uppmärksamhet! Skorna på bilden är och förblir förbjudna för den som drabbats av den här sortens fotproblem. Enligt de ortopedtekniker jag har träffat kan man sammanfatta en bra sko på följande vis:

-bra stötdämpning
-sitta ordentligt på foten, inga öppna hälar eller liknande & helst knytas med snören så att de verkligen sitter fast på foten
- vara vridstyv
- ha en skena inbyggd i sulan vilket innebär att man endast kan vika sulan från tårna fram till mitten av skon. Skenan stödjer fotens plantarsena och underlättar avlastning av senan vid gång.

Personliga favoriter är naturligtvis de skor jag hittar som jag över huvudtaget kan använda ;-) men bland märken som allt som oftast går att använda tillsammans med specialgjorda sulor märks Hästen (ja de gör inte bara sängar utan bra skor som uppfyller ortopedens samtliga krav, ovanligt!) och i viss mån Rockport, Rieker och Ecco.

Rieker är bra eftersom de också har sandaler med uttagbar sula så att man kan använda sina egna specialsulor i dem- underbart på sommaren! Det luriga är att en riktigt bra sko kan uppfylla alla krav utom just det att det skall vara en skena i sulan och detta måste man alltså vrida och känna på själv, par för par, för att se att det finns. Hästen är som sagt unika i det avseendet eftersom de alltid har en skena inbyggd. Har däremot inte kollat om Hästen har några herrskor…

Angående rehab och sjukgymnastik

Jag har varit hos två olika sjukgymnaster, en naprapat och en specialistmassör och fått lite olika råd. Den första sjukgymnasten gav mig ett helt träningsschema där fokus låg på stretch, rörlighetsövningar för fot, hälsena och vader. Övningarna stämmer bra överens med vad som rekommenderas runt om på nätet men för mig hade detta schema motsatt effekt, det förvärrade mina skador. Antagligen var det så i mitt fall att inflammationen skulle ha varit mer utläkt innan jag började med mina övningar. Jag började för tidigt helt enkelt, ivrig att göra allt för att bli bra så snart som möjligt följde jag sjukgymnastens råd och när jag talade om att smärtan ökade så fick jag till svar "smärta är inte farligt" vilket jag i efterhand förstår är ett helt vansinnigt uttalande. Smärta är aldrig bra! Lyssna på kroppen!

Min andra sjukgymnast, som är sjukgymnast på ortopeden är av annan åsikt än den första. Visst är det bra med rörlighetsträning men direkt träning av ett nyskadat område är farligt och ser bara till att riva upp skadan gång på gång. Naprapaten och massören menar att inflammationen ska vara utläkt innan det är dags att börja rehabträna men att de övningar jag då fått av mina första sjukgymnast är viktiga för att återfå styrka och rörlighet.

Exempel på rehabövningar

Vad är Hälsporre?

Begreppen är lite kluriga att hålla isär. I mångt och mycket verkar det vara samma slags smärtproblematik för Plantarfasciit som Hälsporre. Båda är resultatet av överbelastning av fotens senor som ger rejäla smärtor under hälen. Under en längre tids inflammation, medan kroppen själv försöker reparera de små skadorna i plantarsenan, kan dock kroppen börja lagra kalk i det fäste där plantarsenan fäster sig mot hälbenet. Efter en tid har det bildats ett litet horn av kalk under hälen- och det är den man kallar hälsporre.

Själva sporren är alltså ett resultat av en längre tids inflammation av senan under foten och sporren kan ses på röntgen. Men, det sägs också att man kan hitta en hälsporre på en röntgenbild utan att personen ifråga någonsin haft ont under hälen. Det är alltså inte hälsporren som sådan som gör ont, utan inflammationstillståndet i foten.

Behandlingsformerna för hälsporre verkar därför vara nästan samma som för plantar fasciit; avlastning med sulor, antiinflammatoriskt osv. Något jag inte själv har testat är tryckvågsbehandling som verkar vara en effektiv och kraftfull behandling mot själva hälsporren. http://www.ergomove.no/

Vad är Plantar Fasciit?

Plantar Fasciit är en överansträngningsskada som resulterar i inflammation runt plantar fascians (jag kallar den plantarsenan) infästning vid hälen. Tillståndet brukar beskrivas som en smärta som kommer plötsligt eller smygande och börjar i hälkudden i en punkt på insidan av hälen som kan sträcka sig mot mitten av fotvalvet och bakre delen av vristen. För många är ett av de första tecknen att det gör ont när man tar de första stegen på morgonen eller om man vilat en stund. För mig personligen är det tvärt om, det gör ondare ju mer jag rör mig.

Rent fysisk handlar det om att det ligament som håller fotvalvet uppe, har överansträngts under viss tid. Har hört om folk som varit ute och dansat en enda kväll i för dåliga skor, en tjej arbetade i butik på för hårt golv o s v. Besvären kan bero på många andra orsaker som rena felinställningar i fötterna, plattfot, pronation, högt fotvalv såväl som övervikt. Dåliga skor som helt enkelt inte stötdämpar fötterna tillräckligt verkar dock vara den vanligaste orsaken.

När besvären har kommit är det direkt avlastning som gäller. Kyla, tryckförband, eventuella kryckor och antiinflammatoriska mediciner. I avlastande och förebyggande syfte kan man tejpa, använda stötdämpande inlägg, fotbäddar samt stretcha tårna och vaderna. Det verkar som vadmuskelstrech kan minska besvären hos vissa eftersom vadmuskeln fäster i benhinnan på hälbenets baksida och kan överföra en spänning till det ömma fästet på hälbenets framsida om området är för stelt. För mig innebar mitt strechande och de övningar jag gjorde enligt första sjukgymnastens anvisningar att jag blev sämre. Som med allt annat är det superviktigt att man lyssnar på sin kropp och inte på någon annan.

Viktigast av allt enligt min uppfattning är att beväpna sig med TÅLAMOD. Enligt min ortoped blir 80 % bra inom ett år. Har man otur, som jag, så hör man till den grupp som inte blir bra under denna tid och då är det bara tålamod som gäller...

Min historia

Min lååånga historia började för 1.5 år sedan, hösten 2007. Jag hade upplevt en trötthetskänsla i mina fötter och gick till en privatbutik som tillverkar specialgjutna fotbäddar, d v s inlägg till skorna. Eftersom jag tidigare använt inläggsulor p g a pronation tänkte jag att det var dags att få dem justerade.

Ortopedteknikern jag träffade denna gång klistrade på en liten bit material på den befintliga sulan, precis under hålfoten och sa ”vi bryr oss inte om att gjuta några nya sulor” Jag protesterade och tyckte det kändes obehagligt att gå i dessa snabbjusterade inlägg men tystades av mannen som menade att jag bara var ovan och att mina fötter nu fått ett ökat stöd i hålfoten.

Det gjorde ont direkt och om jag hade vetat vad jag vet i dag hade jag slängt de där snabbklistrade sulorna och krävt att få prata med en annan ortopedtekniker. Dessvärre gick jag istället snällt därifrån och obehagskänslan under fötterna ökade kraftigt och snabbt. Ett par dagar senare kunde jag en morgon inte stödja på fötterna. Alls. Mina plantarsenor i båda fötterna hade skadats så illa av det felaktiga trycket från sulorna att inflammationen var ett faktum. Nu började min kamp…

Tillvaron bestod av skarp ilande smärta, stapplande gång på kryckor och magen full av oro. Vad var detta? När skulle jag bli bra? Blev sjukskriven två veckor av vårdcentralläkaren som konstaterade svåra inflammationstillstånd i båda fötterna p g a sulorna och ordinerades maxintag av det antiinflammatoriska preparatet Naproxen. Provade sedan att arbeta halvtid ett par veckor och kontaktade en sjukgymnast som gav mig en rad övningar att göra morgon och kväll. Dessa kändes inte bra för fötterna men återigen, för dålig på att lyssna på kroppen och den egna instinkten, följde jag övningarna notoriskt med resultatet att jag försämrade mitt tillstånd så pass att jag blev helt sjukskriven och ännu mer orörlig.

Efter en tid kom jag efter mycket tjat in på Ortopeden där jag röntgades och man konstaterades att det inte fanns några utväxta hälsporrar. Det ordinerades mer vila/sjukskrivning, och en rad tabletter provades igenom: Alganex, Diklofenak, Voltaren och geler i form av Voltaren, Zon, Orudis, Ipren. Jag blev nästan sjuk av oro och riktigt nerstämd i väntan på att utredningen skulle fortsätta. Efter ett par månader gjordes en Neurografi & EMG-undersökning där det konstaterades att alla nervbanor och muskler var "friska" och neurologisk sjukdom inte förekom. Neurografi är en undersökning av nervernas funktion där små elektroder tejpas på huden över en muskel eller nerv. Därefter stimuleras man med små elektriska stötar och muskel- respektive nervsvaret registreras av dator. EMG en undersökning av musklernas funktion och var riktigt obehagligt. De förde in en tunn nål i varje muskel som skulle undersökas. Genom nålen registrerade en dator de elektriska signaler som muskeln skickade ut vid olika grader av muskelaktivitet. För min del var detta ganska smärtsamt eftersom jag inte har så mycket underhudsfett vare sig i fötterna eller vaderna men väl värt att genomgå eftersom det uteslöt allvarliga sjukdomar. Efter neurofysiologens utredning fick jag en ny läkare på ortopeden som konstaterade dubbelsidig Plantarfasciit och ordinerade ännu fler tabletter samt tejpning 1 x veckan i 8 veckor av deras gipstekniker. I tejpat tillstånd gjordes även nya sulor som vadderades med ett mjukt och skönt material.

Efter två månader av ständig tejpning blev jag så pass mycket bättre att jag kunde börja arbeta halvtid och under sommaren 2008 släppa kryckorna kortare sträckor. Succesivt har jag sedan lagt kryckorna mer och mer åt sidan men ändå vill inte läkningen av fötterna ta fart. Problemen har spridit sig så att svullnader har skapats kring fotlederna och i underbenen, med obehagliga känningar i hälsenorna. P g a svullnaderna har jag under vintern genomgått en magnetröntgen som inte visade något onormalt men eftersom man fortfarande inte förstår vad mina svullnader i underbenen beror på ska jag nu utredas för någon reumatisk sjukdom och har väntat sedan februari 2009 på att få komma in till reumatologen. Nu är det juni och jag väntar fortfarande...

Eftersom ortopeden inte kan erbjuda mig någon mer/ny behandling har jag sökt och provat flera sjukgymnaster, naprapat och alternativ som bl.a. djupgående massage (Neuromuskulär terapi) och Strassburg Sockor (som jag sedan inte fick använda p g a mina svullnader i underbenen) Det senaste är en nyinköpt spikmatta och besök hos Kinesolog med kompetens som kiropraktor, homeopat och näringsfysiolog. Han har ordinerat kosttillskott i form av Collagen. Ändå låter läkningen vänta på sig...

Jag har ont, varje dag, och det blir värre av rörelse och belastning som att stå och gå men även av att sitta. Maximal sträcka att gå är ca 300 meter, annars får kryckorna följa med. Min tillvaro är begränsad så jag är väldigt glad över att åtminstone kunna arbeta halvtid. Vi får se vad framtiden har att erbjuda och om ett tillfrisknande kan ske under 2009. Men det är inte bara mörker...jag vill avsluta "gnället" kring min historia med att visa min uppskattning till de mest betydelsefulla personerna i min tillvaro: Mats- min Älskling! mamma, pappa & Lisa samt Anneli, Åsa, Karin och Marie: Tack för all kärlek, omtanke, praktisk hjälp och glada tillrop! Vilken lycka det är att få ha er i mitt liv!

Har du också ont i foten?

Hej

Vi är många i det här landet som haft oturen att drabbas av problem med Plantar Fasciit eller Hälsporre i en eller båda fötterna. Det är ett mycket plågsamt smärttillstånd som gör tillvaron tuff! En långvarig och svårläkt skada i fötterna påverkar förutom kropp och själ, även ens sambo, familj, vänner, arbete och fritid.

Jag är en 30-årig tjej som skadades för 1.5 år sedan. Jag har ingen medicinsk utbildning och tar inget ansvar för det som tipsas om på sidan men jag vill samla mina egna personliga erfarenheter tillsammans med andras tips och råd, på ett och samma ställe. Varje enskild person måste sedan tillsammans med sin läkare ta ställning till vilket behandlingsalternativ som passar honom eller henne bäst. Kanske kan sidan ge uppslag till en behandling som hjälper just Dig att bli bra i foten?