Den 11 maj i år gifte vi oss, min fantastiska M och jag! Vi firar 11 år tillsammans och det var med så mycket kärlek och glädje som vi sa "ja" i kyrkan...Snacka om att inse att vi har varandra i nöd och lust med tanke på allt vi har gått igenom tillsammans. M har varit och är fortfarande underbart omtänksam, kärleksfull och hjälpsam.
Jag är inte den typen av tjej som drömt om mitt bröllop sedan femårsålder eller planerat det i hemlighet sedan tidiga tonår och därför bara "väntat" på att den rätte skulle fria. Det var ändock alldeles fantastiskt romantiskt när jag väl blev friad till och utformningen av vårt bröllop blev vackert, enkelt och litet. Bara den närmaste familjen som sällskap. I kyrkan satt vi på två stolar framför altaret. Vi stod bara upp för att ge varandra löftena. Prästen var helt med på noterna och planerade med stort engagemang hur vi och resten av gästerna skulle sitta.
Jag kände mig jättefin i den klänning jag hittat och sedan fått omgjord på ett sätt jag önskat. Viktigt var att den skulle vara så lång så att mina MBT-skor inte syntes under den...Använde mina gamla väl ingågna MBT i ljust skinn, ballerina-modell och hur positiv man än är till dessa fantastiska skor så är det INTE något drömscenario att känna att man måste ha dom till sin brudklänning. Valet mellan att orka stå, gå och njuta av sin bröllopsdag med förberedelser hos frisör, fotograf, vigsel och efterföljande middag i ett par fotriktiga skor- eller att vara fin och sedan verkligen få lida pin i ett par vackra, nätta, traditionsenliga skor och kanske inte stå pall, ja det valet är ju trots allt enkelt.
Vilken fantastisk dag vi fick,
Älskar dig så mycket M!
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar