Foamroller point

Fick syn på denna "massagerulle" som jag funderar på att köpa hem och testa. "Foamroller point" är cylinderformad och gjord i skumgummi. Massage för underbenen och fötterna är ju fantastiskt för att öka blodcirkulationen, förbättra rörlighet och kanske lindra lite av värken. Jag använder dagligen min "kruskavel" för att massera fötterna men skulle med denna lite större rulle kunna komma åt hela underbenen och lösa upp lite av alla spänningar som bildas där hela tiden pga ständig felbelastning...

Finns en version på Rusta som endast kostar 199 kronor.

Brudklänning & MBT-skor...

Den 11 maj i år gifte vi oss, min fantastiska M och jag! Vi firar 11 år tillsammans och det var med så mycket kärlek och glädje som vi sa "ja" i kyrkan...Snacka om att inse att vi har varandra i nöd och lust med tanke på allt vi har gått igenom tillsammans. M har varit och är fortfarande underbart omtänksam, kärleksfull och hjälpsam.

Jag är inte den typen av tjej som drömt om mitt bröllop sedan femårsålder eller planerat det i hemlighet sedan tidiga tonår och därför bara "väntat" på att den rätte skulle fria. Det var ändock alldeles fantastiskt romantiskt när jag väl blev friad till och utformningen av vårt bröllop blev vackert, enkelt och litet. Bara den närmaste familjen som sällskap. I kyrkan satt vi på två stolar framför altaret. Vi stod bara upp för att ge varandra löftena. Prästen var helt med på noterna och planerade med stort engagemang hur vi och resten av gästerna skulle sitta. 

Jag kände mig jättefin i den klänning jag hittat och sedan fått omgjord på ett sätt jag önskat. Viktigt var att den skulle vara så lång så att mina MBT-skor inte syntes under den...Använde mina gamla väl ingågna MBT i ljust skinn, ballerina-modell och hur positiv man än är till dessa fantastiska skor så är det INTE något drömscenario att känna att man måste ha dom till sin brudklänning. Valet mellan att orka stå, gå och njuta av sin bröllopsdag med förberedelser hos frisör, fotograf, vigsel och efterföljande middag i ett par fotriktiga skor- eller att vara fin och sedan verkligen få lida pin i ett par vackra, nätta, traditionsenliga skor och kanske inte stå pall, ja det valet är ju trots allt enkelt.

Vilken fantastisk dag vi fick,
Älskar dig så mycket M!

1.5 år i sammanfattning

Ungefär 1.5 år har gått sedan jag senast uppdaterade bloggen. Har tillåtit mig låta det gå måååånga månaders mellan mailandet också och helt enkelt inte haft fokus på den här sidan. Men visst finns den kvar, bloggen... Väljer att lägga min tid på annat men ser ändå att bloggen fortfarande behövs och att dess syfte därför uppnås även om jag inte är lika aktiv längre. Livet IRL pågår för fullt trots värkande fötter =)

Dagarna fylls av familj och arbete, jag jobbar fortfarande "bara" 75% och min fantastiska arbetsgivare ställer upp på att låta mig utföra ett antal timmars arbete hemifrån för att ytterligare spara på fötterna. Jag är sjukskriven på 25 % men det var flera år sedan jag fick någon ersättning av Försäkringskassan för detta "fenomen" som så tydligt ska läka på kortare tid enligt deras manualer än vad verkligheten har visat för mig...Att fortsätta förnedringsprocessen med att underkasta sig Försäkringskassans idéer om vad jag ska göra och vilka jobb jag söka via Arbetsförmedlingen för att fortsätta få några kronors sjukpenning, det har det helt enkelt inte varit värt. Friheten att rå sig själv och koncentrera sig på att få vardagen att fungera och ägna sig åt det som jag mår bra av det har varit mycket mera värt och därför har jag inte heller fortsatt kriga mot Försäkringskassan.

Min son fyller tre år om några månader och är vild, glad, busig och intelligent med massor av härliga (och jobbiga) upptåg och betraktelser av livet. Det är en sån enorm glädje att ha honom. Önskar dock att jag skulle våga mig på att ge honom ett syskon men det känns inte så nu. Kanske aldrig blir så, eller så blir det om ytterligare några år. Fyller dock 35 nästa år så tiden ligger väl inte till min fördel i den frågan. Vi får se vad framtiden utvisar...

Vi bor kvar i vårt radhus i denna "fina lilla mellanstora stad" och i vardagen påverkas jag så klart dagligen av mina fotproblem men efter sex år, november 2007, är planeringen för fötterna en sån naturlig del av vardagen så att varken jag, min familj, vänner eller arbetskamrater längre gör så stor affär av det. Men visst är det jobbigt. Jättejättejobbigt och jag tillåter mig själv att få vara ledsen emellanåt. A good old cry lättar lite på trycket...

Kram å styrka till er alla!

Influensa...

I två veckor har jag haft influensa nu...satan så segt!! Har varit hos läkaren två gånger (ja man ska inte belasta vården i onödan men herregud det vore ju toppen om det fanns nåt att få mot flunsan, vilket det inte finns!) Två hela arbetsveckor har försvunnit. Vet att min sekreterare fått boka om massor av klienter och att jag har högar med ärenden som väntar på skrivbordet och samtal att ringa och ja, helt enkelt två veckors arbete (minst) att ta igen när jag väl är frisk igen. Känns just nu som om det kommer dröja men hoppas helgen läker ut det sista, d v s hostan och känslan av att gå runt med två blöta wettexdukar i lungorna tillsammans med bomull i huvudet. Febern har lyckligtvis försvunnit sedan en dryg vecka men fortfarande känner jag mig så SJUK. Det är synd om mig! Faktiskt! Synd även om sambon som fått serva mig och fullständigt kedjats fast vid spis, kyl, dammsugare och tvättmaskin samtidigt som han sköter om vår 15 månaders- mycket högeffektiva- son. Är hemskt tacksam för att mina föräldrar hade sonen ett par dagar under sin påskledighet så sambon fick lite andrum och jag kunde vila med lite bättre samvete...Det är en pärs att vara sjuk med småbarn i huset och när det tar så här lång tid också. Jag får faktiskt känningar av ångest av att vara hemma sjuk från jobbet. Det påminner så starkt om den långa period jag var sjukskriven för fötterna och även om jag vet att detta är ett virus och går över så blir det en stressreaktion att ligga sjuk så länge...Nåväl, dricka mycket vatten och vila och sedan går det väl över och jag får en frisk vår?

Prioritering av tiden...

Det är kul att höra att mina blogginlägg är efterlängtade och att bloggen fyller en funktion! Vi är mååånga med samma problem som delar svårigheterna med att leva med smärtor i vardagen. Jag vill återigen säga att jag inte har glömt er utan helt enkelt väljer att prioritera annorlunda med den tid jag nu förfogar som min "egen" efter att barnet har lagt sig. Väljer helt enkelt att mysa med min sambo eller att vi gemensamt dackar i soffan framför tv:n istället för att sitta med datorn...Det är olika prioriteringar helt enkelt men jag är självklart väldigt tacksam för all den feedback jag får och hör så klart av mig när andan faller på ;-)

Det är inte så mycket nytt på min egen smärtfront. Den största utmaningen jag finner är dock att få energin att räcka till både barn, arbete, hem och mig själv. Säkert inget unikt för mig som fotskadad utan mer ett "problem med livspussel" för småbarnsföräldrar i allmänhet men ändå...att ha ont tar ju faktiskt en hel del kraft och framförallt tillräcklig tid för återhämtning är vad jag saknar. Förstod inte innan sonen kom hur mycket TID jag faktiskt vilade, strechade, isade och tog hand om mina fötter och fotleder...

Ta hand om er! Och återigen, bloggen är INTE nerlagd bara för att det kan gå ett par månader mellan inläggen these days... Kram!

JOYA-skor

Som alternativ till MBT-skorna har flera läsare mailat in tips om att prova JOYA-skorna. Jag tackar och bockar! JOYA påminner mycket om MBT men har en ännu mer sviktande sula, mjukare tyckte jag efter att bara provat i affären. Rull-sulan är något mindre markant ijämförelse men de var verkligen mjuka och goa att stå i och priset är något lindrigare än MBT. Dessutom har ju faktiskt märket en vintermodell som jag ska köpa till hösten eftersom pengarna inte räckt denna vinter och nu är ju våren på ingång. Enda nackdelen verkar vara att jag inte tror att innersulan är uttagbar. Hann inte fråga expediten det när jag stod och provade vinterskorna på Hälsokraft medan solen gassade in genom fönstren. Just nu känns det dock som om längtan efter nättare vårskor verkligen gjort sig påmind. En ballerinavariant i svart saknas i min skogarderob... Kanske kan hoppas att vintervarianten dyker upp på någon rea! Eller tror ni mellansverige får nån mer snö nu?

Kolla in http://www.joyasko.se/

Lägesrapport

Tack för alla mail under hösten och vintern, jag har tagit några månaders paus från bloggen och låtit min energi användas till familjen. Sedan årsskiftet är jag tillbaka på jobbet och sambon är nu hemmapappa ett halvår med vår lilleman som nu fyllt ett år och jag tyckte det var på sin plats att uppdatera bloggsudan lite igen. Mina fötter är omväxlande hyfsade och riktigt dåliga så det är istort sett som förut... Tycker det är toppen att jobba igen och det fyller också på med en annan slags energi trots att det sliter på fötterna. Att vara mammaledig var ju inte direkt någon ledighet för fötterna heller och jag är jätteglad att det gick så bra under den tunga hösten då det handlade om att bära, bära bära barnet!