Snö, fotsmärta och depp

Ja, så har då humöret sjunkit i takt med utetemperaturen...antar att det är den senaste månadens påfrestningar som tar ut sin rätt. Känner mig så himla sliten efter flytten, av den tunga arbetsbelastning som råder på jobbet, av graviditetshormoner och framförallt de förbannade fötterna som ju aldrig, aldrig, aldrig blir bra.

Det är tre år sedan eländet började och vissa dagar vill jag bara dra nåt gammalt över mig och gråta av ren självömkan eftersom jag är så innerligt trött på att ha blivit den där tjejen som har "ont i fötterna". Det är ju inte det att det bara gör lite ont, det gör ju mycket ont och ofta. Jag är så himla begränsad och i perioder- och nu är jag i en sån- så bara hatar jag plantarfasciiten helt urskillningslöst.

Jag är så trött på att ha ont. Trött på att ha provat "allt" för att bli bra, och ingenting hjälper. Trött på att behöva anpassa mig och vara beroende av andra. Trött för att jag har extra superduperont efter att behövt gå en ofrivillig 20-minuterspromenad häromdagen. Snöovädret överraskade stadsbussen i min stad genom att vi alla hamnade i diket och ersättningsbussen skulle dröja en dryg timma eftersom det var kaos överallt. Det var inte mycket annat att göra än att börja traska. Visst, jag lyckades halta hem med tårarna forsande nerför kinderna, det var inte så att jag blev sittande halvt ihjälfrusen i en snödriva men nu är det så där uppslitet ont igen att det antagligen kommer dröja en tid innan det går ner till vad jag kallar för mitt "normalont". Inte kan jag cykla nu heller när snön kommit. Gnäll, gnäll, gnäll...Känner mig- precis som under förra vintern- så himla inlåst och begränsad och smärtan gör mig inte något gladare...

Var vintern verkligen tvungen att komma så tidigt? Det känns som ett hån mot den jag en gång var. När jag var oskadad tillbringade vi semestrar på skidorter med härlig utförsåkning och på hemmaplan längtade man efter snön för att kunna dra på sig längdskidorna eller hyra långfärdsskridskor. Jag powerwalkade med vänner i eljusspåren och njöt av att det riktigt bet av kyla i kinderna när man gått en rejäl sväng. Nu, när "mitt nya jag" har svårt att ens ta mig till och från jobbet pga snön, ja då är det så mycket snö att "mitt gamla jag hade jublat". Näe, vintern kunde gott väntat till dagen innan jul och sedan begränsat sig till att vara under januari.

Nu ska jag lägga mig under filten med lite is på fötterna och en kopp te och fortsätta tycka synd om mig själv en stund tills jag mobiliserat ny kraft och en soligare inställning...

Fotavlastning i duschen

I vårt nya badrum har jag nu fått sällskap i duschen av en liten smidig pall, fattar inte varför jag inte tänkt på det innan? Pallen Marius från Ikea i plast kostar 39 kronor och har hål i sitsen så att vattnet rinner av den. Det är så himla skönt att sitta ner och duscha, det avlastar verkligen fötterna. Särskilt när man som tjej vill raka benen, det är mycket smidigare att få sitta bekvämt än att stå på ett ben...tror att detta är skönt för alla som har jätteont i fötterna. Gravidmagen gillar också denna sorts avlastning =)

Plantar fasciit och flyttarbete

Usch vad det är frustrerande när man hamnar i situationer då man verkligen skulle vilja kunna "hugga" i och arbeta med kroppen som man gjorde förr, innan fotproblemen. Nu håller vi som bäst på och packar och grejar i lägenheten samtidigt som vi parallellt packar upp och fixar i huset. Min sambo sliter som ett djur och mina föräldrar har också ställt upp jättemycket. Själv känner jag mig frustrerad över att jag inte kan bidra med speciellt mycket.

Visst försöker jag säga till mig själv att som gravid med 6-månaders bebismage kan jag ju inte göra så himla mycket ändå, i alla fall ingenting extremt tungt. Men just kombinationen gravidmage och ständigt värkande plantar fasciit-fötter gör ju att jag mest tvingas sitta bredvid och peka...jag vill ju också greja!

Nästa helg går stora flyttlasset och det blir säkert lättare att sitta som åskådare till det arbetet eftersom det innebär idel tunga lyft. Vi har fått löften av en hel rad underbara vänner som ska hjälpa oss ner med möblemanget för alla dessa trappor...Det ska bli så underbart att flytta! Hoppas på att fötterna känns lite bättre under nästa vecka för denna har verkligen inte varit rolig sedan jag överansträngde mig förra veckan med kursdagar i Stockholm...Ont, ont, ont...

Smidigt fotbad!

Så här inför flytten är man ju inte speciellt sugen på att handla på sig fler saker som sedan faktiskt ska flyttas på och bäras men när vi väl är installerade i det lilla huset kommer jag att handla mig ett sådant här uppblåsbart fotbad, det väger ingenting och tar knappt ingen plats som hopfällt! Just detta finns på nätet på http://www.plusvardag.se/ under rubriken fotvård. Kostar 145 kr.

Viktuppgång och fotproblem

Tack för de gulliga mailen som gratulerat till min graviditet! Jag har inte riktigt haft fokus på att uppdatera bloggen på en månad ungefär men har inte lagt ner den, det kommer små inlägg när andan faller på :-)

Jag mår bra nu efter att ha haft ett fruktansvärt elände med illamående de första tre månaderna. Nu, i sjätte månaden, börjar magen synas och jag har gått upp hela 8 kilo. Vet inte riktigt hur "normalt" det men min barnmorska påpekade noga att jag skulle komma ihåg att "jag ju måste gå ner alla kilona efter förlossningen"

Jag tyckte det kändes liiiite onödigt att upplysa om detta som någon slags nyhet eftersom hon ju VET OM mina kroniska fotproblem och att jag i princip är helt stillasittande utan möjlighet att gå långa promenader osv. Jag har ju inte heller börjat mumsa något speciellt utan äter i princip som vanligt med ett extra mellanmål och frukt så det är inte 8 kilo godis och glass som satt sig runt magen utan en bebis...

Min ständiga rädsla inför en graviditet och även nu är ju att fötterna ska kollapsa pga viktökningen eller hormonomställningen eller av det kommande livet som småbarnsförälder. Snälla, håll era tummar att det kommer att fungera för mig! Jag vet ju att jag sannolikt kommer att öka ganska mycket mer i vikt eftersom jag trots allt har tre månader kvar innan förlossning och vi hoppas hoppas hoppas att fötterna inte ska försämras under denna tid. Jag arbetar fortfarande bara 75 % och är sjukskriven på 25 % (även om jag inte får någon ersättning från Försäkringskassan för de tycker inte att jag borde ha ont i fötterna längre) Med tanke på föräldrapenning och inkomsten som redan är låg pga min förlorade arbetsinkomst så är jag jätteorolig för att behöva gå ner ytterligare i tid - om fötterna skulle bli sämre d v s...Men det gäller som vanligt att tänka positivt, och det har jag ju fått träna på sedan november 2007....

Nya höst-MBT

Trots att jag borde spara pengarna nu inför flytten och husköpet var jag tvungen att passa på och köpa mig ett par höst-vänliga MBT-skor med Goretex eftersom det var rea på TeamSportia. Betalade "bara" 1600 kronor för detta fina par som passar perfekt under hösten och säkert en bit in under vintern beroende på hur snörikt det blir i år. Är mycket nöjd!

Plantar fasciit - men inga fler trappor!

Å jag är så himla glad! Vi har efter lång tids intensivt letande äntligen hittat ett nytt boende. Denna gång var det helt enkelt vår tur och vi "vann" budgivningen av ett radhus i ett område som dessutom kommer att vara barnvänligt när vår nya lille familjemedlem gör oss sällskap i januari.

Radhuset är helt nyrenoverat så vi behöver bara lyxa med att inreda efter tycke och smak. Det uppfyller mitt krav med ett sovrum på nedre botten, det är lagom "plantar fasciit-avstånd till stadsbussen" d v s ett avstånd som fungerar att halta sig fram alternativ stötta sig fram med kryckor och det finns en egen tvättstuga! Vilken lycka! Nu ska JAG ta hand om tvätten efter att min snälla och duktiga sambo skött den som precis allt annat i hemmet sedan hösten 2007 då jag fick fotproblemen. (Det har varit ett elände att ha tvättstugan i källaren, 5 våningar ner från lägenheten utan hiss)

Det bästa av allt är att det är snabb inflyttning, inom en månad vilket innebär att vi flyttar redan i månadsskiftet oktober/november! Sista månaden har varit riktigt intensiv och jag kan bara tänka mig att de kommande veckorna blir likadana. Men så roligt det ska bli!!